Ett snedsteg bort

Vet inte längre vad jag springer från, men kraven att prestera äter upp mig inifrån.
Jag måste ut ur denna dimmridå, för jag har kroppen full utav oro men inget mål.
I staden blir alla skolade att skaffa status eller bli förlorare.
Tror vi på allvar att livet blir godare när man har framgång men inte längre polare.


What was normal in the evening, by the morning seems insane


And i'm not sure what the trouble was that started all of this.
The reasons all have run away but the feeling never did.
It's not something i would recommend, but it is one way to live,
cause what is simple in the moonlight, by the morning never is.

RSS 2.0